För några år sedan tittade jag på en dokumentär om Paul Stamets, den berömda svampnörden, och i dokumentären beskrev ett spännande litet naturligt kretslopp. Svartbjörnar i Nordamerika klöser ofta djup skåror i barken på träd, i skårorna börjar sedan en viss sorts svamp växa som innehåller ett ämne som lokala bin hämtar vilket är viktigt för binas immunförsvar och utan det så dör bina lättare. Anledningen till att Stamets upptäckte den här kopplingen var att skogsägare i Nordamerika skjutit bort väldigt många björnar just för att de ska sluta riva träden eftersom träden dör av det. Resultatet av björnbristen blev en kollaps av många bisamhällen, men det skedde med en rejäl tidsfördröjning eftersom det tog årtionden innan alla björnrivna träd var borta från skogarna. Stamets råkade av en tillfällighet odla just den svampsorten det handlar om och han såg att bin drogs till svampodlingen, på det viset kunde han genomskåda hela sambandet och även börja sälja svampar till biodlare.
När jag hörde det första gången så häpnade jag över hur ihopkopplat allting verkligen är. Avsaknaden av björnar som vi sköt för femtio år sedan kan påverka bins hälsa idag. Det är omöjligt att sätta sig ner och rationellt försök förutse alla dessa sköra trådar som binder samman allting med allting. Efter det blev jag intresserad av ekologiskt tänkande vilket kort och gott är läran om samspel i komplexa system. Björnar och bin är bara ett exempel på sådana samspel, vill man läsa om fler så kan jag rekommendera Stephan Hardings suveräna bok Animate Earth eller Merlin Sheldrakes Ett sammanvävt liv.
Ekologi är förvisso mycket intressant… Men vad tusan har det med fascia att göra!? Kopplingen mellan ämnena ligger i just det ekologiska tankesättet. I fasciaguiden så har Per flera gånger poängterar hur viktigt det är att tänka ekologiskt, dvs att se samspelen inom komplexa system. Våra kroppen är ekologier där organ, muskler, celler, bakterier, tankar, fascia och fan och hans moster samspelar med varandra och med hela vår omgivning. Oavsett vad du gör så påverkar du samspelet och kroppens ekologi söker sig därefter till en ny dynamisk jämvikt (eller homeostas som det kallas). Allt påverkas oundvikligen av allt och frågan är bara hur stor påverkan blir.
Om då någon frågar exempelvis ”är det farligt med sötningsmedel” så inser man att det är en väldigt svår fråga att svara på. Vad menar man med farligt? För vad? En snäv synvinkel kan vara att göra en studie och se om möss får exempelvis cancer av det och dra en slutsats, men sådana studier kan inte riktigt fånga huruvida sötningsmedlen kanske rubbar tarmfloran vilket kan ha en direkt påverkan på hjärnan och därmed ens humör och vilka val man gör i vardagen. Det kanske låter befängt att tänka så men när man börjar läsa om hur tätt sammankopplad hjärnans hälsa är med matsmältningssystemets så slutar det verka befängt illa kvickt.
Nu lyfte jag blott sötningsmedel som ett exempel, jag har ingen egentlig aning huruvida man borde undvika dem eller ej och moraliserar inte kring det. Huvudpoängen är att allt är så komplext sammanvävt att det inte finns några enkla svar och till på köpet så är den individuella variationen så stor att det som har stor påverkan på Kalle kan vara helt omärkbart för Greta.
Det enda sättet man kan navigera i en sådan värld är att se sig själv som ett experiment och att träna på att känna hur du själv mår när du gör olika saker. Olika dieter som Atkins/keto, karnivore, vegetarian, vegan, zon, metabolic typing, paleo och allt vad de nu kan heta är aldrig mål i sig utan bara startpunkter. Man provar och så frågar man sig själv efter ett tag hur det funkar. Har jag gått upp eller ner i vikt? Ser jag bättre ut i spegeln? Känns mina lederna följsamma och välsmorda? Har min hud en hälsosam lyster? Sover jag gott? Vaknar jag fräsch? Bajsar jag regelbundet? Möter jag livet med entusiasm eller är jag vilse i hjärndimman? Stör det mitt sociala umgänge?
Med samma nyfikna attityd kan man möta allt!
Ska jag syssla med yoga, styrketräning, simning, löpning, kampsport, gymnastik, cykel eller att springa efter barnbarnen? Prova! Och utvärdera.
Funkar massage, fasciabehandling, kiropraktik eller naprapati bäst för mina problem? Prova! Och utvärdera!
Ser man kroppen som en ekologi så finns det inget utrymme för dogmatiskt tänkande och det finns inte heller särskilt många enkla svar förutom de riktigt basala som att se till att du andas bra med diafragman, sover till du blir utsövd (oavsett om det är 6 eller 8 timmar), får i dig rikligt med kollagen, C och D vitamin och mättade fetter och förstås rör på dig varje dag.
Praktiskt tips
Veckans praktiska tips fortsätter på förra veckans tema med att rulla ut fascian. Fascian är nämligen lite som en svamp som kan både absorbera vätska och få vätskan utklämd. Om vi inte har ett utbyte av vätska i fascian så ansamlas diverse restprodukter och annan skit som i längden kan orsaka inflammation och problem. Ett effektivt sätt att få igång flödet är genom att trycka ut vätskan och sedan släppa på trycket, då flödar färsk vätska in och fibroblasterna stimuleras att producera ny grundsubstans. Ett enkelt sätt att applicera tryck på fascian är med vad som kallas för foam rollers. De finns nuförtiden att köpa i så gott som varenda sportaffär och på den här länken ser man som exempel Intersports utbud.
När du rullar så tänk på att rulla långsamt och hittar du en öm punkt så kan du stanna där och låta smärtan smälta bort när vävnaden slappnar av under trycket. Har du svullnader i kroppen så ska du rulla nerifrån och upp eftersom det då hjälper lymfsystemet men har du inte några svullnader så spelar det ingen särskild roll i vilken riktning du gör det.
I videon nedan så ser du hur det ser ut när du rullar ut lumbarfascian. Råkar du ha väldigt utstickande ryggrad så får du förstås vara försiktig eller skaffa en rulle som har en utgröpning i mitten.
Johan Simu
Fasciabehandlingar i Nyköping