Struktur påverkar funktion… Jag har skrivit det tidigare men ju mer jag tänker på det ju mer sjunker det in hur viktigt det faktiskt är och hur underligt det är att ingen egentligen pratar om det. Vad innebär det egentligen?
Vi kan ta ett nästan banalt exempel. Om en person har proportioneligt sett lång överkropp så kommer han behöva böja ryggen mer när han vill luta sig med armbågarna mot ett vanligt bord. Över en livstid så blir det väldigt många timmar med extra böjning i ryggen och det kommer nästan oundvikligen påverka hållningen, hållningen i sin tur påverkar allt möjligt från risken att få rygg, axel och nacksmärtor till hormonbalansen i kroppen (dålig hållning sänker testosteron och höjer kortisol).
Men om man i tidig ålder skulle informera personen om att han har en struktur som gör att han måste kompensera en aning för det, kanske sträcka på sig lite oftare, då är problemet löst. Vi diskuterar dock aldrig det förutom i extremfall och även då väldigt förenklat (”oj vad du var lång/kort”).
Vill man snegla på träningens värld så är det så att en person med långa underarmar utmanar axels rörlighet mycket mer i en bänkpress eller armhävning än en person med korta underarmar. En person med kortare nyckelben har svårare att sänka stången till axlarna i en militärpress eftersom skulderbladen trycks ihop mer och en person med långa lårben måste fälla fram ryggen mer i ett knäböj eller ha omänskligt god rörlighet i fotleden. Har man lång hälsena och kort vadmuskel så får man mer fjädring när man går och löper än om man har kort hälsena och lång vadmuskel.
Varenda strukturell egenhet i din kropp påverkar hur du rör dig, vilket rörelseomfång som är naturligt för dig och vilka rörelser du bör undvika eller göra mer av och vad du har en naturlig fallenhet för. Det slutar emellertid inte där, vi är lika annorlunda på insidan också! Tvärsnittsarean på pulsådern kan variera med en faktor tre, hjärtats storlek nästan lika mycket, vissa har en lever som är helt gömd bakom högra revbenen medan andra har en lever som går hela vägen till under vänstra revbenen. Testiklar, mjälte, sköldkörtel, magsäckens storlek, matstrupens diameter, allt varierar rejält. Har man ett litet hjärta och tunn aorta ja då behöver nog det hjärtat jobba hårdare än någon med stort hjärta och rejält dimensionerad aorta.
Idag är det trendigt att både göra blodprover och gentester men än så länge är det ingen som erbjuder en att scanna hela kroppen och få reda på hur man faktiskt är proportionerad både internt och externt, är inte det lite lustigt? Kvoten mellan lårbenets och vadbenets längd kan mycket möjligt ha större inverkan på en persons hälsa än nivån av något hormon i blodet. Men vi är så fast i det biokemiska tankesättet att vi har tappat bort strukturen.
En rolig övning för att träna sig själv att tänka på struktur är att börja observera alla människor kring dig och reflektera lite över din egna struktur i jämförelse. Kika sedan på aktiviteter där människor selekterats hårt. Hur ser en typisk tyngdlyftare ut? Sprinter? Höjdhoppare? Maratonlöpare? Simmare? Vissa kroppsstrukturer är bättre för vissa syften, vi är inte jämlikt skapade och en medvetenhet kring det kan hjälpa en slippa en massa bekymmer.
Ta dig sedan en titt och fundera på vilken sorts struktur som en typisk kombination och bord och stol är gjord för och hur du själv kanske bör modifiera situationer för att det ska passa dig. Man kan inte göra mycket åt stolar på lokaltrafiken men hemma, och förhoppningsvis på jobbet, kan man åtminstone välja saker som passar ens kropp bäst.
Praktisk övning
Idag har jag en väldigt enkel övning åt er, hitta tillfällen i vardagen där ni kan hoppa och skutta! Har du en trappa på jobbet så skutta upp för den istället för att gå, hoppa jämnfota hemma några gånger när du vaknar på morgonen. Hopp och skutt gör susen för fötterna, hälsenorna och IT-banden och man blir även glad, det går inte att vara allvarlig medan man skuttar!